Att komma hem, typ.

Herregud vilken vår detta kommer bli. Egentligen är det helt vansinnigt.

 

Vill bara skriva och skryta om allt roligt men kan inte riktigt förmå mig. Kanske för att inte råka jinxa det, heh... men OOOOK DÅ.

 

Jag lyckades haffa ett jobb på min praktikplats, ett jobb som dessutom ligger i exakt linje med det jag pluggat - och är väldigt kul. Säg hej till Södra Teaterns nya Eventkoordinator! Dessutom har jag fått ett uppdrag från min absoluta favoritfestival Roskilde, med uppdrag att sätta ihop och marknadsföra en Road Trip och sedan självklart själv åka med denna Road Trip och se till att den blir svinrolig - känns ju som en helt ok kul grej att göra.

 

Tyvärr är jag lite sjuk just nu. Råkat på nån töntig förkylning. Har mått ganska risigt hela dagen men så blev jag nu så pepp på allting att jag blev alldeles pigg. Så jag får väl dra nytta av situationen och försöka få lite gjort.

...vilken spektakulär bakfylla jag brottas med idag. Kan säga att den är till 100% koncentrerad till ett område där solen inte skiner (där det inte ska komma flytande kommer det flytande, om man säger så). Herregud hur ska jag klara av det här.

PMS

 

Praktik.

 

Idag har jag fått lära mig att göra budgetar på praktiken. Det var lite lättare än jag trodde men det kommer jag säkert få äta upp att jag just skrev.

 

Imorgon ska jag hålla två möten och det känns asnervöst, för jag är totalt styrd av Jante och Murphy och tänker att jag är sämst och att allt kommer gå åt helvete och att jag gjort typ allt fel. Men om jag ligger sömnlös där runt 23-snåret tänker jag göra som pappa alltid gör när han grubblar för mycket på saker: Koka ner oron till små små beståndsdelar och sjunga dessa till "Ja må hen leva"-melodin. Typ såhär:

 

Melodi: Ja må hen leva

"Allt kommer gå åt helvete

Allt kommer gå åt helvete

Allt kommer gå åt helvete på mötena imorrn!

Jag kommer få sparken från praktiken

Jag kommer få sparken från praktiken

Jag kommer få sparken från praktiken och sedan aldrig få nåt joooooobb!"

 

På riktigt ett av de bästa tips jag någonsin fått. Det blir ju så fånigt att man till slut måste skratta åt oron.

 

Ja, och så PMS också. Lite annorlunda den här gången. Den har hajat att jag gör nåt nytt och lite läskigt och istället för sedvanligt bölande singlar ett litet löv av ångest sig igenom min kropp. Men det är väl som det ska, antar jag. Vad vore livet utan ångest, haha! ;)

 

OBS: Om du e astrött på kärleksskryt på Fejjy o Insta måste jag varna dig från att läsa vidare för nu ska jag göra exakt det som jag länge fördömt andra för.

 

Sen är det ju så underbart att ha en fin liten karl också som skickar scroll-långa SMS om mina pälsängrar och hur de planerar att kuppa mot mig. Det var ju så längesen det här lilla skrumpna hjärtat kände kärlek till en annan person (familj och vänner borträknat). Trodde inte att det kunde vara såhär enkelt, att det är han och jag. Men det är vansinnigt, faktiskt, hur härlig en vanlig söndagkväll kan vara. Han får mig att skratta så jag guppar. Och hans skratt, som liksom kluckar sig rätt in i mitt hjärta så det nästan exploderar och jag får lite, lite svårt att andas. När han allvarlig älgar fram till mig i soffan och frågar hur damm från golvet kunde hamna på wettextrasan i köket och jag nästan får nypa hål i min hud för att inte sprängas av skratt. Hans sneda leende när han inser att jag tycker att matchen på TV är tråkig. När han ömsint frågar varför jag suckade, älskling? trots att jag inte ens märkte det själv. Hans fina lockar, vackra bruna ögon. När han tar mig i sin famn och kallar mig "lilla gumman". Ah det är fint.

 

Äh, hörrni. Ska vi säga så nu då. Äh.

 

Nu ska jag sova för imorrn bitti blire yoga

 

VEM HAR JAG BLIVIIIIIT!?!?!?

Fick en sån sjuk ångestkänsla i kroppen idag. Den gjorde att mitt hjärta slog helt sjukt märkligt och jag hade så svårt att inte börja hyperventilera. Kände mig också nere och värdelös etc. Lyckades dock härda ut och det var gött när känslan slutligen försvann. Åh det är så mycket känslor i mig nu. Praktiken är så rolig och jag vill så gärna göra bra ifrån mig, vem vet vilka kontakter man kan knyta nu som vore bra att behålla i framtiden? Jag vill så himla mycket, har alltid varit sån. Nu har jag en begränsad tid på mig att göra så mycket som möjligt och jag låter mig konsumeras en hel del av det. Ska bli skönt med ledig kväll imorgon och ledig dag på söndag. Imorgon ska jag ägna mig åt att nafsa på min killes örsnibb, han tycker väl inget särskilt om det men jag tycker att det smakar gott

Fick ett så sjukt behov att skriva av mig. Jag började sakna London så mycket att jag nästan inte kunde andas. Det blir så ibland, det kan framkallas av en bild, ett plötsligt minne, en låt. Minnena bara träffar en som ett spjut och sen måste en bildgoogla London och kanske höra av sig till någon gammal vän och kolla läget.

 

Skumt bara för jag var ju där för inte mindre än 2-3 veckor sen, och hann avverka de allra flesta älskade, saknade.

 

Grejen är ju den att allt är ju bra nu. Jag är så glad att vara nära min familj, mina gamla vänner, min fina killä som jag gått och skaffat mig i somras. Jag gör praktik där jag trivs löjligt bra, att försöka skaffa något lika bra jobb i London skulle vara som att försöka springa ett maraton i orkan-motvind.

 

Så ja jag får nog nöja mig nu tror jag. Försöka vårda minnena, plocka fram dem lite oftare så det inte smäller så högt när de väl dyker fram.

 

Men vi kan ju iallafall konstatera att jag trivs rätt bra med livet nu så det är soft.

 

häj

Hej!

Shit vilken härlig helg jag hade.

 

I fredags vare fest med en massa gamla teater-rävar, 20-årsjubileum med fantastiska Teater Pseudo som ligger bakom sjukt många otroliga produktioner. Kul häng.

 

Sen var det julhandel med min lilla mamma och hennes fina man i lördags, som avslutades med an bastu och hääärlig middag med långa härliga underbara samtal, högt och lågt. Vi längtar så mycket till nyår; då ska vi ju till Spanien tillsammans.

 

Igår söndag hade fina Fian kallat in mig och härliga Myrna till julpyssel, och alltså, vi julpysslade fan SÖNDER oss. Jag kom hem med glitter bakom ögonlocken och superlim över hela fingrarna.

 

Sen läste jag om meteor-regnet i går kväll som jag tyvärr missade, och kom genast att tänka på den underbara, stjärnklara natt när jag, mamma, hennes man Anders och hans son med flickvän var ute och seglade. Så långt ut i skärgården som vi var störs inte natthimlen av någonting utan den svarta ridån var helt nerströsslad med små ljuspunkter. Det var en helt otrolig syn. Jag och mamma såg ett tiotal stjärnfall ("DÅ VAR DET NOG INTE STJÄRNFALL UTAN NÅGOT ANNAT" håll käft, det var visst stjärnfall) och det var en syn för vacker att ens försöka fotografera. Så det ögonblicket längtar jag tillbaka till.

 

Okidokz, det var det, nu är det måndagmorgon och det känns inte så himla farligt faktiskt. Det underlättar att det är så jeefla nära till jul och lediga, söliga dagar.

Vilken helg det har varit! Det skulle bli min duktiga plugghelg men förvandlades till min härliga myshelg med panikplugg på slutet (oroa er inte, fick det mesta gjort).

 

I fredags sprang jag från jobb nummer ett till jobb nummer två, sen till 18-årskalas för min älskade Siri. Så himla kul, vi var på teatern som vi nästan alltid är när det är kalas för någon i familjen Larsdotter/Bergsten/Boustedt. Vi drack vin, pratade om allt och inget, sen drog jag, the lady of the evening och hennes syssling och sysslings pojkvän ut på Siris första krogrunda! Gick helt OK tycker jag nog. Medusa, sen skeppsbar. Siri verkade glad och sen åkte vi taxi hem och ja, det är väl lite suddigt där.

 

Morgonen efter sjöng vi för Siri på morgonen och åt tårta och mös. Sen drog jag o Andrea iväg till Spårvägsmuseet för att se på när Matti (pappan till Zacke som alltså är Andreas son för er som läser och inte vet) spelade läskiga räven i Klas Klättermus. På vägen dit upplevde jag ett möte jag aldrig kommer att glömma. En farbror gick på tvåans buss och hade en fantastiskt söt liten hund som han bar i sin famn. Han satte sig alldeles invid oss och det kom sig att vi började prata, jag och farbrorn (Andrea hade ingen röst). Jag frågade vad hunden hette, och den hette Bonnie, berättade farbrorn, och lade sedan stolt till att hans kusin hade döpt en hund i en av sina filmer till Bonnie efter hans hund. Hans kusin hette Lasse Hallström. Det var ju skoj, tyckte jag, och vi pratade en stund om det, men sedan frågade jag farbrorn vad han gör och har gjort i sitt liv. Han berättade att han nu var pensioner sedan länge men en gång i tiden hade arbetat på Saab och bott i Nyköping många år i tjänsten, och att det var där hans barn hade vuxit upp. Han berättade även att han tyvärr förlorade mamman till barnen i en sjukdom alldeles för tidigt, och sedan hade träffat en ny kvinna som, hemskt nog, också hade gått bort. I cancer, för bara fyra månader sedan. Jag såg att hans ögon blev lite vattniga när han berättade om detta och tog hans hand. Han tog min. Han hade varit vid graven idag, berättade han. Då blev hon nog glad, var hon än är, sade jag. Ja, sade han. Tänk att du ändå hittat kärleken två gånger, jag har knappt hittat den en, sa jag. Han skrattade till. Det rann lite tårar. Sen skulle han av och vi önskade varandra lycka till och han vinkade och log när bussen körde iväg.

 

Det var något i det där mötet som berörde mig så. Hans närhet till sina känslor, hans speciella personlighet. Han hade ett behagligt lugn kring sig och en så otrolig vänlighet. Det känns som om han har spritt så mycket glädje genom åren och jag hoppas att han har fått tillbaka. Jag kommer aldrig att glömma honom. Hoppas att han har det bra.

 

Nå väl. Efter spårvägsmuseet åkte jag, Andrea och Zacke hem till min mamma, och vi plockade upp Daniella på vägen. Skälet till att vi lånade mammas hus var att Siri (Andreas dotter, alltså) skulle ha 18-årsfest för sina kompisar hemma hos dem och, ja, ville ha föräldrafritt helt enkelt. Så vi lagade carbonara, kollade på Frozen och sen slappade vi lite innan vi var tvugna att gå och sova.

 

Idag hängde vi kvar nästan hela dagen och bara drack té, pratade om allt möjligt och dansade. Sen kom jag hem vid fem och var tvungen att sätta igång med plugget; jag har chans att få högsta betyg på första kursen om jag kompletterar min hemtenta och det tog lite längre tid än vad jag trodde. För några timmar sen fick jag ett helt sinnessjukt näsblod som vägrade sluta. Tog det som ett tecken och avrundade och nu ska jag sova för jag kommer typ ramla ihop i en liten hög när som helst.

Alltså jag ska ÄNTLIGEN göra den där Harry Potter Studio-turen när jag åker till London nästa vecka! Så ejäääävla pepp!!!!1 Men jag blev typ helt chockad, för biljetterna kostar typ 370 spänn när man bokar direkt på deras hemsida, men på alla såna däringa agent-sajter så kostar de typ 700!? helt stört? Jag antar att de då har inkluderat bussen som också kostar typ 300 per person men att istället ta tåget till Watford Junction och sen shuttle-buss därifrån går fortare och kostar hälften av det. Helt stört.

 

Men det ska bli så sjukt häftigt. Hur ska jag kunna hålla mig från att köpa The Elder Wand!? 

Alltså vad har hänt med mig? Plötsligt har jag blivit en sån där res-tönt. Jag kommer på mig själv med att sitta och kolla på flygbiljetter och få ett sug i magen. USA lockar. Vill åka med bästis och bara uppleva nya grejer, upptäcka en helt ny plats... hur fan ska jag ha råd att åka till London och hälsa på hela tiden och dessutom se nya platser? Jag kanske får prioritera lite. HATAR att prioritera.

Häj

 

Alltså vilken JÄÄVLA helg! Fest i fredags som resulterade i riktigt brutal bakfylla, lite annat mysigt häng och ja. En salig blandning av allt möjligt. Det var fint.

 

Nu sitter jag mest och är rädd för jag ska till tandis i eftermiddag och har inte varit på några år och har bott i england så fräschare käft har man väl haft, liksom. Jaja.

 

Sen ska jag hämta ut världens snyggaste örhängen på posten som jag egentligen önskade mig i julklapp men inte kunde låta bli att köpa till mig själv redan nu pga tänker på dem varje dag, herregud vilken liten materialist jag har blivit.

 

Sen MÅSTE jag nog bannemig träna? Jag har haft sjukt ont i benen idag när jag har suttit stilla och även igår när jag skulle sova! Sjukt obehagligt. Känns som att det skulle hjälpa att typ springa lite. Fast i nuläget känns det helt otänkbart, är så djävuLUSISKT trött.

 

Jag har haft en så SJUK vecka. Det har hänt så otroligt mycket grejer av olika slag; roliga, spännande, omtumlande, sorgliga, förstorade och lite läskiga. Fick ett telefonsamtal i onsdags som är ett sånt samtal man bara inte får. Hamnade i ögat av en media"storm". Gjorde andra roliga saker som tävlingsbidragsreklamfilmsinspelning, hittade på ett nytt, jättelångt ord, gick på goth-vernissage, hade min coola bror, mina underbara kusiner och maken till en av dem över på pizza- och vinkväll, gick och såg Alex och Sigge dansa läskigt (OK, sexigt) på Cirkus med bestie, har pluggat massor och är nu snart klar med hemtentan, mysig middag hos pappa, ja och det är fan inte ens allt... så nu är jag allt lite mör. Ska bara ro i land den här hemtentan, sen titta på Cockneys vs. Zombies och sen sooova.

 

En grej bara innan jag glömmer det: Hur funkade egentligen världen innan man uppfann väckarklockan? Sov alla bara tills de vaknade? Behövde man aldrig gå upp till något?

 

Herrå!

Gud idag råkade ajg bläddra igenom den här buzzfeedprylen:

http://www.buzzfeed.com/floperry/reasons-living-in-london-ruins-you-for-life#3igk2su

Och började böla som ett litet barn pga saknade London så himla mycket.

Har haft en bra helg annars! Nu sitter det hyllor på min vägg så det är soft.

Heei

Gud den här bloggen är så himla tråkig nu, har ajg märkt. Jag skriver mest för att få ventillera mig. Jag skulle nog kunna skriva vad som helst - det är ju ändå ingen som läser!

bajs

bajs

bajs

kiss

Ok, så jävla mogen är jag.

Vet ni att jag hade så sjuka stressdrömmar inatt. Jag drömde att jag satt i fängelse och skulle avrättas pga att jag inte trodde på Gud. Så när det var en timme kvar till avrättningen så skulle ajg rulla min sista cigg, men skakade för mycket på handen så en som satt i samma cell som jag gav mig en. Sen fick jag värsta panikångesten och började hyperventillera och be till Gud (ironiskt nog?) och så vaknade jag, hyperventillerandes och typ mumlandes till Gud, hehe. Sjukt. Det är väl hemtensastressen som gör sig påmind, men jag är egetnligen stressad helt i onödan tror jag för jag har liksom en massa tid kvar samt att den nog inte är så svår utan egentligen ganska intressant. Så.

Jajaja

Hej hej!

Mmmåååånnnddadaaaggg

 

Gud så klyschigt att klaga på att man är måndagstrött men jag är seriöst så trött att jag vill slå någon.

 

Hade en fin helg dock! Skola fredag och lördag, vi började på en ny kurs vilket är superkul. Sen på lördagen åkte jag ut till Bergshamra till min fina underbara vän Andrea och hennes lilla son Zacke som händelsevis också råkar vara min gudson och vi tog med fina Siri på höstpromenad i vackra Ulriksdal. Så perfekt väder! Löven lös nästan mer än solen, det luktade jord och luften var precis lagom kylig. Vi fikade, gungade, och sen på kvällen lagade Andrea en supergod rödbetssoppa när jag och Zacke kollade på film. Lilla, fina prinsen. Det finns en tv-serie för barn, creep school, som jag minns inte från min barndom men mina tidiga tonår och gillar skarpt, som Zacke också gillar så det känns fint att vi kan se något tillsammans som vi båda tycker om.

 

Lördag kväll drog jag på hemmafest och träffade massor av gamla polare, vi hade så jjäävla roligt ända till gryningen och sen igår (söndag) så hängde jag med min lilla diamant Anja. Vi kollade i affärer och åt burgare på Max, haha.

 

Jaaaa, så var det väl med det. Imorse ville jag bara skrika högt när klockan ringde men lät bli.

 

Här är en bild från helgen; jag på en gunga: