Att komma hem, typ.

I'd like some champagne, some cocaine, and some sausages.

Minne

God jävla morgon!

 

Idag. Idag ska jag vara så jäävla produktiv ska jag tala om. jag ska ringa Job Centre och boka tid för att vahettere skaffa NI, jag ska maila en massa banker för o kolla vilken som är lättast att skaffa konto i (vissa behöver man tydligen typ knalla in på med ett pass o ba "tjena ge mig konto jao" medan andra kräver AVSEVÄRT mer och jag är ju lat av naturen) och ringa adressändring och ringa skatteverket!

 

Väntar fortfarande på en massa saker, papper med godkännande från föreningen t ex (haha vad KÖRD jag är om de får för sig att hata mig och säga nej till uthyrningen varför de nu skulle det osv), och det där kortet från försäkringskassan så att jag kan bryta benet ifred om jag nu får lust till det.

 

Och såkalrt packningen. Men annars, tror jag fan att allt är fixat! Vet ni vad som är så skönt med att ha den här bloggen? Jag får skriva av mig om allt som stressar mig och inser att det inte är så jävla jobbigt som jag tror. som nu, tex, bara att skriva det här fick mig att känna mig mycket lugnare.

 

Men packning, blä, fy fucking fan alltså. Plus att jag måste TVÄTTA. Och STÄDA.

 

Nä nu är jag ju på jobbet och det är väl inte så mycket att göra åt saken men jag tänkte lägga upp en bild från när jag o Jossan var i London för typ ja vadå, fyra år sen? :

 

Gamle Piccan, vad annars liksom.

 

Tror faktiskt att det är min nya arbetsplats som syns längst till höger på bilden. Oh yes that's right, jag jobbar mitt på Piccadilly, yaay!

 

Fick en förklaring på tiderna på mitt arbetsschema också så nu vet jag när jag ska gå dit. Bra grej! Tyvärr rätt korta dagar så efter första veckan (bra med en mjukstart) tänker jag vara en sån där som bara tar alla jävla arbetspass jag kan få, haha. Som alla hatar :( Utom cheferna.

Piccadilly, där har jag varit en, eller är det två gånger? Minns inte riktigt för jag gjorde bara ett väldigt snabbt och kort besök där i stan. Har varit till England två gånger, november 1991 och januari 1992 och vid båda gångerna tappade jag bort hyrbilen jag hade då (ett litet tag). Men efter att ha stoppat en polisbil och förklarat vad som hänt körde de runt mig den vägen jag berättade att jag hade kört in i stan och så plötsligt såg jag bilen på gatan där jag hade ställt den. Jag bad poliserna om ursäkt att jag stört, men de sa att det var lugnt, eftersom klockan var 2 på natten så hade de inte så mycket att göra. Så att hjälpa en vilsen svensk turist med en skojig engelsk accent var bara trevligt.
Att skaffa ett konto utomlands är inte så svårt. Jag hade inga problem med det i alla fall, gick in på en bank, visade upp mitt pass plus mitt jobb-ID och sa hur mycket jag tänkte sätta in på kontot. Mannen bakom disken nickade, tittade på ID-kortet och sa att det där är ett stort, seriöst och känt företag vi löser det här. Så fick jag även ett bankfack där, vilket är väldigt praktiskt. All personal där tilltalar mig med mitt efternamn också, det händer aldrig här i landet.