Att komma hem, typ.

OK hörrni. Vet ni att ni har att göra med ett geni av sällan skådat slag? Med hjälp av ihärdigt tänkande och googlande har jag lyckats klura ut vad skådisen som var förbi mitt jobb igår heter! Det var inte lätt kan jag säga, jag var rätt så säker på at han varit med i en Beck-film och att han spelade någons pappa, så jag gick igenom hela listan och insåg att det förmodligen är han som spelar pappan i Pojken i Glaskulan, och MYCKET RIKTIGT! Per svensson heter han och är egentligen mest aktiv på dramaten:

http://www.dramaten.se/dramaten/Medverkande/Skadespelare/Svensson-Per/

Men det är deffi han.

 

ÅH, vilken lättnad! Ni anar inte.

 

Så, nu kan vi andas lugnt igen.

 

Jag hade faktiskt gissat att han var mer teater-typen, det märkes på hans sätt. Teaterskådisar har en väldigt speciell närvaro.

OK, jag hittade precis på en princip jag skall gå efter när jag jagar annonser. Jag ska aldrig någonsin svara på en annons skriven i caps lock. Det är aldrig bra.

 

Bra Carro!

Det har pirrat i mig hela dagen igår och hela dagen idag.

 

Idag får jag besök! Idag kommer min älskade bästa vän Josefin med sin pojkvän Daniel samt fina Sanne o härliga Elin för att fira nyår i London! AAh jag kommer typ att spasma hela dagen på jobbet idag. Haha. Allvarligt talat, jag sitter här på Starbucks och ler som ett jävla fån.

 

Tack för alla fina kommentarer va! Gör mig lika glad varje gång, och jag får en stund leka att jag är känd storbloggare med tusen miljoner läsare osv.

 

Men det är jag inte!

 

OK, om det här rummet då. Grejen är att det var tyvärr lite av ett waste of time, själva rummet i sig var fint och även badrummet var fräscht, lite för fräscht eftersom att han som äger huset verkar hysa fobi mot bakterier. Bara det är ju lite skumt. Området var verkligen inget att hurra för, bortom Seven Sisters och det är ett ganska risigt ställe till att börja med. Jag kände mig rätt malplacerad. Sen så berättade hurägaren (som om det vore övervägande positivt) att det finns en massa övervakningskameror överallt på gatorna i närheten, men jag blev då mest orolig för varför det skall behövas där egentligen. Resten av huset förutom sovrum, kök o badrum var rätt risigt, och lite obehagligt tyst. Det bodde liksom spänning i väggarna. Ingen glad plats, jag kände att om jag skall bo här så måste jag vara på min vakt lite. Sen så kom det ut en sur kinesisk tant från ett rum som blängde otäckt och det var ju inte alls trevligt. Nej hörrni, det blir till att leta vidare. Får ca ett mail i timmen från siten om att nya rum dyker upp och att folk svarar på annonsen så jag kör på!

 

Mer då? JO, åh, igår på jobbet (jag jobbar på Ripleys Believe it or not Museum). En svensk sån här vad-heter-han-och-vad-har-han-varit-med-i-nu-igen-skådis dök upp med familj! Jag smög runt dem ett litet tag (jobbar i Foajén m att liksom presentera museet för folk för att väcka intresse), och mycket riktigt, de talade svenska alltså måste det vara han. Jag låtsades överhöra svenskan och ba "ååh är ni svenskar, vad kul!" Han, mannen (vad HETER han, vad har han varit MED i!?) tittade på min namnbricka och ba "Ja vad trevligt fröken Dickson, har du en bra kväll?" och så pratade vi en stund och de var verkligen supertrevliga och de lovade att de skulle svänga förbi imorgon (läs: idag) för de skulle se Matilda igår. Om jag ser dem, skall jag våga fråga vad han har varit med i? För det stör mig enormt, jag kommer inte att komma på det. Han har typ spelat nåns pappa nån gång i nån deckare tror jag. HAHA. Ni fattar. omöjligt.

 

Åh jag sitter på Starbucks nu då jag skall byta hostel för nyår idag och måste döda tid. Så jävla snabbt wiffi, äntligen wihiii!

Först vill jag gnälla :(

 

Jag spenderar lite tid varje dag med att besöka Aftonbladets site. Ni ba "åååh du ska läsa typ Svenskan eller nåt annat mer sofistikerat", men sluta. Jag vill ha min dagliga dos med banalitet. Dock är det en sak som har stuckit ut mer än vanligt bland vardagsidiotin och det är det här RASERIET som gemene man hyser mot mellandagsrean. Vareviga dag ser jag missnöjda streck-munnar på Per-Gunnar i Skövde och Ulrika i Rågsved och Ali i Gävle som alla har blivit LURADE. LURADE av rean.

 

VAD TRODDE NI!? Att ni skulle TJÄNA pengar på rean? Att ni skulle knalla in på el-giganten och peka på en TV och få pengar för den? Allting kostar, hur mycket reklamerna än försöker få er att tro det motsatta så är det så, och vill du verkligen ha någonting så måste du alltid vara beredd att betala en symbolisk summa för det. Det kan låta brattigt av mig och det är inte riktigt meningen, själv sitter jag i London och vänder på slantarna för att försöka klura ut exakt hur litet extrarum jag behöver bo i för att kunna gå runt med min Londonlön men jag blir väl trött på skeva verklighetsuppfattningar. Sluta skyll på att företagen lurar er när det i själva verket handlar om något så enkelt som marknadsföring. Ingenting är gratis.

 

Så planera era stora inköp väl istället.

 

Second of all vill jag skryta, och det är för att jag förmodligen har det bästa immunförsvaret i hela London. ALLA här är sjuka, och jag menar ALLA. Det är host och snörvel och skit överallt och trots att jag lever så nära allt detta så blir jag inte sjuk, inte ens lite. Jag mår bättre än vad jag har gjort på månader i Sverige. Det känns som att jag har kommit hit med immunförsvar som en viking och inget kan stoppa mig, haha.

 

Åååååh och jag skypade med mamma nyss! Så jävla härligt, jag älskar verkligen Skype! Lilla mamma hon var så söt och fick träffa några ur min hostel-familj. Åh. SAKNAR ER! Haha. Men det vet ni väl?

...för jag fick ett brev från min bank som skall kunna intyga min adress (för er som inte orkar gå tillbaks och läsa, HSBC bryr sig inte om min adress är i sverige bara jag kan bevisa att jag bor någonstans), och hoppas verkligen att det räcker. TACK igen SEB for the effort och det dyra portot haha.

 

Vet ni vad ni ska få nu? Ni ska få en bild på min favvo, Magnus Uggla-kopian (if you ever stumble in here and dissaprove of this man, just buzz off ;) ) ;

 

Vi provar igen.

 

Julfirandet igår var succe! Vi hade så jävla mysigt med all julmat ni kan tänka er, Karl-Bertil, snaps och julisar. Jag fick två julisar! Det var rätt skönt att slippa snacka engelska en hel kväll och bara mysa sönder. Åh, det var fantastiskt. Åkte hem och sov som en julgris pga mätt och lite lullig.

 

Lite drygare var det idag, jag var inte bakis eller nåt bara lite nere. Hade hemlängtan och ville vara ensam, hade helst velat sova hela dagen men kunde inte. Bestämde mig till sist för att sluta vara en gnäll-kärring och gå upp. Sagt och gjort, jag gick upp, handlade lite mat, kollade TV. Plötsligt kom värsta flocken människor och jag fattade inte varför, men blev sjukt irriterad då jag bara ville vara ensam så jag flydde upp till receptionen där min favvo turligt nog jobbade. Jag satte mig där i några timmar och vi hade sjukt trevligt, en löjligt gullig tjej från spanien anslöt (hon var också ledsen pga avsaknad av familj) och ja. Sen har kvällen flutit på rätt bra, lagade pasta med en italienare över axeln som ba försökte tala om för mig hur jag skulle göra tills jag fick nog och vrålade åt honom att sluta (nä men OK inte riktigt men nästan), har haft flertalet intressanta diskussioner om både det ena och det andra och all and all mår jag bra just nu. Vill bara åka till jobbet igen, det är där den största lyckan finns just nu. Rätt otroligt är det hur mycket kul som händer där, är det inte levande renar i foajén så är det en man som kan försätta sin egen axel ur led.

 

Hoppas alla ni som läser har haft det bra.

Visst känns det lite jobbigt idag när det är julafton och allt och jag vet att alla är lediga och myser och jag ska jobba och inte får krama vare sig mamma eller pappa eller någon annan. Jo jag får väl krama folk jag jobbar med men det är inte samma sak.

 

Det känns fortfarande värt att ha flyttat hit men ja. Tufft just idag.

 

Annars är det lugnt, sov verkligen djupt inatt! Vet att alla andra i rummet var ute och söp så de måste ha kommit hem rätt sent men de väckte inte mig ändå. Snällt!

 

Saknar er idag. Skönt ändå att ha jobbet så man kan tänka på nåt annat. Sen ska jag ju faktiskt fira jul efter jobbet, med min svenska kollega och hennes vänner, så att hallå. Nu ska jag inte gnälla. Det kommer att bli bra!

 

Hej alla fina rara galna virriga männsker som ramlar in här!

 

Jag ville bara börja m att skriva att jag verkligen, verkligen försöker hinna svara på alla kommentarer men det är svårt när det kommer så många.

 

Det där var ett skämt, haha ingen kommenterar ju! Jag ser att ni är typ 10 pers som kommer in om dagen, vore nize att få höra en rad eller två från er, var inte blyga ;)

 

Jag har det fortfarande jättebra, har dock varit ute tre dagar i rad så lite schleten är man allt. Har haft galet kul men idag sitter jag i pyjamas på hostlet och tittar på när alla andra dricker. Ser hur allt sakta men säkert faller sönder ikring mig, hör hur ljudnivån stiger och stiger och någon skrattar lite för mycket åt ett dåligt skämt. Naaw men de är tussiga ändå. Tossiga men tussiga, mänskerna här.

 

Igår var vi ute några från jobbet och hade aaaaskul! Vi gick till en schysst pub och tog oss några järn och sen var det ett liveband som lirade så vi dansade loss. Blev ngn öl för mycket men det är välan ok nån gång då o då. Haha alltså det är en kille på jobbet som är så otroligt jävla rolig, jag sitter och skrattar för mig själv nu när jag tänker på allt roligt han säger. Daton guppar i mitt knä. Svårt att förklara varför men verkligen, hysteriskt rolig.

 

Och imorgon är det julafton, är ni glada då? Jag kommer att vara glad för jag ska få fira svensk jul med en jobbarkompis o några polare till henne. Igår berättade hon för mig om alla grejer de hade varit o handlat på IKEA, sill o grejer, alltså jag kan knappt vänta!

 

Ja ja. Men men. Folk tror fortfarande hela tiden att jag e från Australien, vad är GREJEN??? Vet inte var jag har fått den accenten ifrån.

 

God jul älsklingar.

Oooh juste, hade fyra timmar att slå ihjäl igår efter ett möte på jobbet så jag passade på att gå till primark! Tror ni jag hittade nåt eller? Haha alltså allt jag har på mig idag (ok nästan) är därifrån. Ska bjucka på ett litet litet smakprov:

Jobbade idag igen,d et var mitt fjärde pass och tydligen skall det ha varit det sista sk "trial shift" så nästa gång jag jobbar tänkte jag nog haffa en manager och kolla så att de tycker att jag jobbar bra och får stanna, haha! Jag hoppas det för jag börjar verkligen bli varm i kläderna och ha kul. Idag tog jag ett par drinkar efter jobbet med en kollega, vi gick till en salsabar som hade halva priset på drinkarna under happy hour. Han kände till alla mina brittiska favoritserier så vi hade massor att prata om, sjukt trevligt.

 

Tänkte skriva några rader om de mer permanenta rumskamraterna jag har här på hostlet, man börjar ju lära känna folk mer o mer. Vi har ett par enerverande italienare (typen som ramlar in i sovrummet kl fyra på morgonen och pratar jättehögt och sedan suckar när de sover och jag ska upp på morgonen och gräver lite i väskan för att hitta mina kläder, man ba MEN DURÅ!!!), en gullig man från Skottland som jobbar som lärare med en massa dryga ungar han får läxa opp varje dag, en söt lite blyg spansk tjej som inte är så high på engelskan än men man kan alltid kommunicera ändå, en fransk tjej som känns väldig chic, en man som är från London och bor här för att, ja jag vet inte riktigt, haha, en brasilianare som gav mig en helt sjuk massage häromdagen (NEJ det är inte som det låter men han typ knäckte mina kotor, det var dock SJUKT bra för nu är det inga problem att stå och jobba i sex timmar), ett par väna kinesiskor som mest glider runt och äter ris hela tiden, en annan italienare med en konstig frisyr som är trevlig men lite skum, en cool tysk tjej som påminner väldigt mkt om min bonussyster Michis (skrev om henne lite längre ner tror jag), en man från sydafrika samt en massa annat folk som ramlar in och ut hela tiden. Det var en ball kille från Newcastle här men han skulle vidare efter bara att par dagar vilket var lite synd för vi hade skilkul.

 

Kort och gott, en brokig skara men stabil, haha. Har lärt mig lite var jag har folk så varje gång det kommer någon man inte käner igen blir man misstänksam och cynisk. Undrar vad alla tycker om mig? Ambivalent svensk som alla tror är från Australien, haha.

 

Igår kom en skum, jättefull och rätt jobbig man som hade blitt utslängd från ett annat hostel. Var rädd att han skulle bo i mitt rum och typ kräkas på min väska men det gjorde han inte. Tur!

 

Imorgon ska jorden gå under men grejen är att i typ Australien har ju inget hänt och där har den 21:a paserat för längesen. Phew!

 

Saknar er alla! Hörs snart igen!

 

Idag unnade jag mig en liten sovmorgon (var ledig) så jag sket i att ställa klockan, och gissa när jag vaknade?

 

Halv två. Hehe. Snacka om att man är trött som ett as såhär i början.

 

Lyckades iallafall få lite gjort idag, har ringt Job Centre för att boka tid för intervju för att få mitt National Insurance number och fick tid den 15 december och hunnit besöka två banker för att försöka skaffa bankkonto vilket är lite trögare.

 

Gick först till Barclay's som sa att jag var tvungen att vänta tills jag fått mitt NI trots att det kommer att ta mer än en månad, jag ba "OK tack då provar jag en annan bank", och gick över gatan till HSBC som sade att de endast behöver pass samt någon form av adressbekräftelse, tydligen räcker det med min svenska adress och det skall gå emd dokument från min svenska bank så jag mailade SEB idag för att se vad jag kan få. Drygt att det skall vara så krångligt med adress och grejer när man bor på hostel men så ere. UPDATE: Tydligen ska Barclays inte vara så svåra egentligen säger en tysk tjej här på hostlet (som påminner mig jättemycket om min bonussyster Michis haha!) så ajg får gå dit imorogn igen och prata med någon som är lite schysstare, haha.

 

Skönt att det är igång ivf!

 

Gick även på en liten shoppingtur i Camden och råkade köpa en riktigt skrymmande men svinsnygg nyårsklänning, kommer ni ihåg Lanvins kollektion för HM? Den puffiga röda? Den här:

 

En sån fast ljusrosa, superfin och festlig hähä. Gick in i en annan affär efteråt och butiksbiträdet såg all tyll i kassen och ville se, hon tyckte att den var superfin. Köpte den i en liten affär i camden lock för en dryg femhundring (fick "kompispris") och såg sedan en likadan i en affär på camden high street för 800 så det var ju faktiskt ett jävla bargain. Som sagt, ett rätt korkat köp med tanke på att jag inte behöver belamra min redan rätt sprängfyllda väska ännu mer men nu längtar jag i alla fall tills jag kan få ha den på mig på nyår :) Ville köpa en pälsjacka to go with (fanns för en femhundring på Rokit second hand) men där drog jag en gräns.

 

Hörde av mig till alla jag träffade här sist och de har faktiskt svarat allesammans! Ska träffa Kirstie på lördag, James nån gång nästa vecka och irländarna när de är tillbaka efter julen nån gång.

Andra jobbdagen avklarad, en rätt lugn dag då det var kanonväder och folk tydligen har bättre saker för sig än att gå på museum. Jag snackade med en svensk tjej som jobbar i kassan och hon skulle på julfirande den 24:de med andra svenskar och lovade att kolla om jag också kunde hänga på. Det vore ju verkligen helt fantastiskt!

 

Livet på hostlet är ok, har börjat utveckla en hatkärlek till det. Man bor sååååå många på liten yta och det är trevligt ibland, som t ex just nu när vi sitter ett rätt stort gäng i the common room och kollar TV och småpratar med vin, det känns som en stor familj, men å andra sidan är det inte så kul att komma in i sovrummet där det luktar svett och man aldrig vet om man ska råka väcka någon när man typ vill ta en dusch på morgonen. Man försöker visa hänsyn samtidigt som vissa andra verkligen inte gör det. Som imorse, jag vaknade vid nio och fick i totalmörker försöka gräva fram kläder ur väskan, duscha och göra i ordning mig i tystnad samtidigt som ett par andra i rummet vaknade, satte på riktigt kass musik och typ slängde sina grejer överallt. Är ledig imorgon, så jag tänkte ägna tid åt att leta rum på gumtree. Det kan nog bli billigare i längden också.

 

De flesta på jobbet har också flyttat hit från andra länder som jag, och jag får så mycket råd och tips från dem. De är verkligen suveräna allihop, ni vet, typer som kramas första gången man träffas. Det känns verkligen att livet här är annorlunda och på ett sätt som jag har behövt så länge nu.

Det har faktsikt gått skitbra idag. Jag har haft otroligt kul och mina jobbarkompisar är ashärliga. Är helt SLUT nu bara, sitter på hostlet med lite rödvin och försöker smälta allt. Runt omkring mig pratar folk italienska och jag fattar ingenting :) Men det är nästan lite skönt! Haha. Jag har ju inte gjort annat än pratat med folk i typ fem timmar.

 

Jag insåg precis en sak! Det här jobbet är ju helt perfekt, iom att jag är här själv och säkert kommer att vara mycket ensam nu i början är jobbet verkligen toppen för att prata av sig!

 

Förutom trött så är det också en glad Carro som skriver nu. Det känns mer rätt nu än någonsin att vara här. Jag saknar inte stockholm alls just nu (jo men familjen och vännerna SÅKLART puss på er mina älskde) men inte staden i sig. Den känns så tråkig. Och liten. London är så levande!

Hej kära ni,

Sitter och laddar på hostlet efter en fantastisk dag i Camden med faster Jessica, 'farbror' Henric o kussen Anton. Vi knallade runt i mer än två timmar, det finns så oändligt mycket att titta på! Jag börjar ångra att jag packade så mycket kläder, hade velat handla en massa coola grejer där. Well well. Vädret är i alla fall fantastiskt, solen skiner och det är skinnjacke-väder. Så jävla gött.

 

Igår hade vi det också toppenbra, jag o fam Gänger möttes upp på en pub vid Paddington Station och därefter tog vi bussen till Soho för o hitta nånstans att käka. Efter en rätt lång promenad hittade vi slutligen ett ställe som inte var smockfullt men väldigt mysigt ändå! Sen tog vi en sista öl på en pub innan det var dags att åka hem o sova.

 

 

Snart ska jag iväg och jobba mitt första pass! Fan vad nervös jag är. Wish me luck.

 

Har varit så sjukt seg idag efter att ha fått sova typ 4-5 timmar (var tvungen att gå upp innan 10 för att checka ut och in i ett annat rum), så jag har faktiskt mest hängt här på hostlet och myst. Lite synd iofs eftersom att det har varit superskönt väder, men man kan inte tvinga sig till att vara ute bara för det.

 

Det bor en väldigt rar finländsk tjej i samma rum som jag, hon kom in nyss med sin mamma som berättade att hon ska flytta hit i sommar då hennes kille bor här. Mamman alltså. Hon tyckte ju att det var lite jobbigt att flytta utomlands med tre döttrar, herregud det kan man ju förstå!

 

Nä, nu ska jag göra mig i ordning för ikväll tänkte jag hooka upp med min faster med familj, det skall bli mycket roligt! Har sett fram emot det hela dagen, haha.

 

Här ska ni få se en bild, har faktiskt inte ens orkat sminka avmig sen igår men jag bjuckar på det (och i framiden lovar jag mer än bara macbookbilder tagna på mig själv men det är det ni får i nuläget, bara tacka o ta emot ;)), visst är det n härlig migränorange färg på väggarna?

 

 

 

Her-re-gud.

 

Så naivt av mig att tro att planet bara skulle bli 50 minuter sent och att allt sedan skulle gå som på räls.

 

Icke!

 

Cirka en och en halv timme sent landade planet och jag var såklart trött som ett as och rätt nervös. Gick mot baggageutlämningen, det var såklart sjukt långt, och väl där ba väntade vi. Och väntade. Och väntade. Efter vad som kan ha varit en timme men kändes som sju svåra år, gick vi kollektivt till British Airlines bagageutlämningskundservicelucka och fick veta att ngt blivit fel och att man kunde fylla i ett formulär och få sin väska imorgon istället. Men jag ville inte ha min väska imorgon, jag ville ta med min väska nu så att jag kunde göra mig iordning när jag kom fram. Så blev jag lite ledsen för det men tog ett formulär och började fylla i. Precis då ropar de i högtalarna att bagaget kommer inom en halvtimme, och mycket riktigt, en halvtimme senare är jag på väg ut genom tullen. So far, so good.

 

 

Sen då? Jo, tågen hade ju naturligtvis slutat gå för länge sedan för klockan var vid det här laget halv två på natten. Taxikön var lång som fan varpå jag började leta upp var bussarna gick. Jag fattade ingenting, väskan var tung och klockan mycket, men till slut såg jag en kille som verkade ha koll, och mycket riktigt. Vi hittade hållplatsen och noterade att bussen skulle gå kl två.

 

Det visade sig att han var fransman och bosatt i London pga jobb. Jag frågade honom varför han inte hade några väskor med sig och då berättade den stackars saten att han hade varit ute på krogen, satt sig på en tunnelbana och sedan somnat och vaknat på Heathrow. Jag skrattade åt honom så pass länge att han blev lite förolämpad. Sen kom bussen och vi gick på.

 

Herregud, vilken tid det tar att åka buss i London! Det kändes som att vi åkte till världens ände, men det var kul att få se lite hur det kan se ut en bit från city. Nu har jag inte riktigt någon aning om var vi åkte någonstans men ändå. Det var fint. Jag ville bo cirka överallt. Fransmannen höll sig dock negativ, han berättade att han är sådan som person men jag tror att han bara var sur för att han hade råkat åka fel så himla långt.

 

Bussen stannade vid Trafalgar Square. Vi klev av och jag hittade en buss som gick till Camden, hallefuckinglujah. Självklart var den smockfull för vid den här tiden skulle ju alla nattsuddarna hem. Men det var ingen som kräktes på väskan och det var ju tur. Jag lyckades kliva av vid rätt station och kunde ÄNTLIGEN gå mot hostlet. Klockan var runt halv fem.

 

Väl framme var det en supergullig Aussie-kille som hjälpte mig med väskan upp för trappan vilket var skönt iom att jag var helt slut, hade ju varit vaken i nästan ett dygn. DOCK, det bästa av allt var att i receptionen satt världens skönaste snubbe, när jag berättade att jag var från Sverige sken han upp och ba "Really? They say I look a lot like Magnus Uggla! He's like my long lost father", och det stämde faktiskt, dels hade han det mörka krullet men ansiktsdragen var fan-i-mig slående. Vi skrattade åt det en stund och han hjälpte mig att boka upp mig till nyår så nu är det klart också.

 

Nu är jag här, har precis vaknat och har egentligen bara hunnit skriva detta. Ska alldeles strax läsa på lite om jobbet imorgon, gå och käka något och sen försöka få tag i ett kontantkort.

 

På återhörande!

...och på Arlanda känner man sig alltid liten.

 

Det är en väldigt speciell känsla att stå och kika på stora tavlan med alla avgångar, Det står Kairo och Helsingfors och Frankfurt och London och allt känns så nära men ändå så långt bort.

 

Jag blev så jävla nervös idag när jag skulle gå från jobbet till Arlanda Express (tack för en smidig, felfri resa!) och såg att det börjde snöa utav bara satan. PLanet är lite försenat, 50 minuter hittills men vad gör det när man har dator och korsordstidningar till hands? Dessutom, vad gör 50 minuter när man ska åka på obestämd tid.

 

Bagaget vägde bara två kilo för mycket, fick betala övervikt men är ändå glad eftersom att jag trodde att det skulle väga typ två tusen. Dessutom var lilla pappsen snäll och betalade det. Nu sitter jag i alla fall här och känner mig som en riktigt globetrotter med min laptop. Tänker mig att alla som sitter här runt omkring tror att jag jobbar eller skriver på en roman eller nåt, så bloggar jag bara :pPpPpPPpPpPp

 

Såhär ser jag ut när jag sitter med min öl (har en smörgås också men den var inte så himla tjusig):

 

 

Juste det, min väska har blivit så tung att jag inte kan lyfta den utan att få lite ont i ryggen, hehe. Jag kommer att få betala fet övervikt, det är ett som är säkert.

...det är så nära nu. Dan före dan före dopparedan!

 

Blir bara så sur på en grej, vill inte riktigt skriva ut exakt vad det är men det handlar om ett papper som jag har väntat på underskrift på i snart två veckor. Ganska viktigt dessutom, har påmint ett flertal gånger men inget händer. Börjar snart känna mig som en sånhär frustrerad kärring som ringer in till stackars växelpersonal och skäller haha, nä fy så skulle jag aldrig göra. Men det är så drygt för jag tror att jag skulle vara så mycket gladare och lugnare om allt bara var klart.

Idag skall jag får första klassens flytthjälp. Det är bästis Josefin som har gått med på att hjälpa till, vilken mirakel-tjej va? Hon hjälpte mig packa vid min senaste flytt också så jag är skyldig henne så jäävla mycket känner jag, hehe. Det minsta jag kan göra är att bjucka på en god middag va? Några tips?

 

Jag fick till och med en egen tweet på A-Ex:s instagram (säger man tweet om det förresten eller hur säger man? Haha)

 

Kommer ni ihåg det där How I Met Your Mother-avsnittet där, vem är det nu igen, Ted? förklarar för, vem är det nu igen, Robin? om the Break up Goggles. Ni ba "Vad är DET nu igen?" och jag kan försöka förklara.

 

Tänk dig att du har en partner som du är helt otroligt trött på. Alltså verkligen, hen retar skiten ur dig och du ba "nä nu får det vara nog, nu dumpar jag fanskapet!". Plötsligt ställs den här personen i ett helt nytt ljus. Plötsligt glömmer du bort allt som var dåligt, du minns den här personen precis som hen var när ni träffades första gången och ja. Du ångrar dig helt enkelt. Det är samma när man ska klippa håret, tycker jag. Aldrig har man ju så bra hårdagar som de dagar man har bokat klipptid. SAMMA känsla har jag nu, när jag ska flytta. Plötsligt har stockholm blivit magiskt! När vi satt på Gondolen i fredags tittade jag ut över staden (fantastisk utsikt må jag säga) och ba kom ihåg hur mycket kul jag har haft på gatorna här. Kom hem igår, klev av bussen och ba "Ektorp! Världens finaste plats!". Gick av tunnelbanan i T-Centralen idag, fick en ganska våldsam armbåge i sidan av okänd man och ba "Åh! Jag hade glömt hur nära kontakt vi har här i stockholm!" (obs det sista var ett skämt). Men det känns alltså som att jag och stockholm ska göra slut och nu så ångrar jag mig lite. Hehe.

 

Jag vet, det är JÄVLIGT klyschigt att påstå att man har ett förhållande med en stad men det finns inget bättre sätt att beskriva det på.

 

Nu blir det sorgligt! Det slog mig i helgen att jag de senaste samt kommande dagarna har haft och kommer att ha mina sista möten med vänner och familj på mycket länge. Det är på gott och ont man får en sådan insikt; visst är det bra att komma ihåg att ta farväl ordentligt från och med nu, men det gör ju också att man blir ledsen varje gång. Alla kommer att minnas mig som en liten gråt-fia med putläpp.

 

Gråt och tandagnisslan!

 

Nu ska jag visa lite bilder.

 

Några från i fredags när vi käkade m släkten på den Gyldene Freden (kan f ö starkt rekommenderas, superb mat och oklanderlig service:

Jag har skaffat en väska!

 

Eller skaffat och skaffat. Jag fick den i julklapp av min älskade mamma! Tack finaste finaste mamma.

 

Jga är faktiskt där och skriver just nu, på en lite äldre dator som känns safeare att ta med på resan än min relativt nya. 

 

Har haft en sjukt mysig helg. Släktmiddag i fredags på Gyldene Freden, mormor höll i spakarna och vi hade så sjukt mysigt, och så lite efterdrinkar på Gondolen. fick en rtt stor klump i halsen där, men skriver mer om det sen. Sist men inte minst drog jag ch mötte Josefin på Garbos i sumpan och sov där.

Lördagen spenderades i horisontellt läge framför Criminal Minds tills det var dags att åka in till stan och möta Cicci o Linda på middag på Jensens! Blev en mysig middag och så åkte ajg till Jossan o sov där igen.

Söndag, idag, har varit ett litet nomadiserande faktiskt. Åkte först till kusin Anki och bakade (mysigt trots att degen helt enkelt inte ville jäsa just idag), sen en liten snabb glögg hos moster Fia som bjuckade på lite pepp (hon har också bott i London, under ett år, så alla råd och tips är ju guld värda), sen började jag packa och nu är jag hos mamma och vi har ätit fisksoppa!

 

Ohyes, jag har börjat packa! Har gått igenom hall, sovrum och badrum och imorgon kväll tar jag tag i kläderna med hjälp av bästis Josefin som skall få långlåna sånt som jag gillar man helt enkelt inte har plats att ta med mig.

 

Har fått två kommentarer hittills! Haha det är inte så mycket. Men det är kul, jag blir nästan lite överdrivet rörd och glad när någon tar sig tiden att skriva. Gör gärna det!

Fy fan vad nize. Har äntligen fått tummen ur äschlet och ringt adressändring, och adressändrat. Weeei! Nu är det bara skatteverket jag ska bråka med sen tror jag fan att jag är färdig med all byråkratisk skit i alla fall.

 

Att bråka med skatteverket (ok jag ska inte bråka bara ställa en fråga men jag är 89% säker på att svaret blir ett nej och då kommer jag att säga "men ååååh vad jobbigt" vilket i min sjuka lilla värld är att likställa med att bråka), får mig att känna som den här mannen:

 

God jävla morgon!

 

Idag. Idag ska jag vara så jäävla produktiv ska jag tala om. jag ska ringa Job Centre och boka tid för att vahettere skaffa NI, jag ska maila en massa banker för o kolla vilken som är lättast att skaffa konto i (vissa behöver man tydligen typ knalla in på med ett pass o ba "tjena ge mig konto jao" medan andra kräver AVSEVÄRT mer och jag är ju lat av naturen) och ringa adressändring och ringa skatteverket!

 

Väntar fortfarande på en massa saker, papper med godkännande från föreningen t ex (haha vad KÖRD jag är om de får för sig att hata mig och säga nej till uthyrningen varför de nu skulle det osv), och det där kortet från försäkringskassan så att jag kan bryta benet ifred om jag nu får lust till det.

 

Och såkalrt packningen. Men annars, tror jag fan att allt är fixat! Vet ni vad som är så skönt med att ha den här bloggen? Jag får skriva av mig om allt som stressar mig och inser att det inte är så jävla jobbigt som jag tror. som nu, tex, bara att skriva det här fick mig att känna mig mycket lugnare.

 

Men packning, blä, fy fucking fan alltså. Plus att jag måste TVÄTTA. Och STÄDA.

 

Nä nu är jag ju på jobbet och det är väl inte så mycket att göra åt saken men jag tänkte lägga upp en bild från när jag o Jossan var i London för typ ja vadå, fyra år sen? :

 

Idag har hela stockholm snöat sönder, himlen ba KRÄKS och allt stannar.

 

Jag är trött och borde verkligen, verkligen vara produktiv och ringa skatteverket och adressändring och packa men alltså jag orkar inte. Jag är så trött. Gud vad tråkigt men det är ack så sant.

 

Tyck synd om mig.

Åh, nu har jag haft min alldeles första blogg-paus haha! Vad skriver man då? "Hemskt ledsen för dålig uppdatering men det har varit så HIMLA mycket plus att mina lösnaglar välte".

 

Det har nog egentligen inte varit så mycket men jag har känt mig rätt slö. Helgen var bra men nu måste jag ner i tempo känner jag, annars kommer jag inte orka ta tag i allt. Måste få ge en snabb genomgång av vad jag gjorde:

 

I fredags bjöd jag in mig själv på middag hos mamma vilket var supermysigt såklart. Vi var kulturella och lyssnade på Edith Piaf och åt kyckling i ugn. Sen fick jag lite feeling och drog till stan och mötte beztis Jossan och hennes Daniel som satt på den här magibaren som Tobbe Trollkarl har öppnat. Så lite magi fick vi se och det är alltid kul. Sen var jag jättesugen på att dra vidare men det ville inte mitt entourage så jag åkte hem istället.

 

I lördags var det fet fezt hos Sanne, en polare som bor i studentboende mitt i stan. Fantastiskt rolig fest, de hade styrt upp som fän med rökmaskin, discoljus och fet ljudanläggning. Så det var ett jävla snurrande mellan våningar och olika peeps men kul hade vi.

 

I söndags var det kalas för min gudis Zacke som fyllde tre och såklart storasyster Siri som fyllde 16. Herregud vad tiden går. Vi åt korv och pratade tatueringar och kramades massor.