Nu finns bara adjö kvar
Nu blir det sorgligt! Det slog mig i helgen att jag de senaste samt kommande dagarna har haft och kommer att ha mina sista möten med vänner och familj på mycket länge. Det är på gott och ont man får en sådan insikt; visst är det bra att komma ihåg att ta farväl ordentligt från och med nu, men det gör ju också att man blir ledsen varje gång. Alla kommer att minnas mig som en liten gråt-fia med putläpp.
Gråt och tandagnisslan!
Nu ska jag visa lite bilder.
Några från i fredags när vi käkade m släkten på den Gyldene Freden (kan f ö starkt rekommenderas, superb mat och oklanderlig service:
Jag och bror! Alla säger att vi är lika och jag kan se vad de menar! Tänk er Emil utan skägg liksom. Eller mig med. Photoshoppers, you know what to do!
Kyhlberg-ligan! Kusin Anki, som inte riktigt hängde med när bilden togs men är vacker som en dag ändå, hennes pöjke Fredrik och så kusin Lotten.
Här är granen i mitt trapphus! Så för-e-bannat fin gran. Missade dock toppstjärnan och att vända på den innan uppladdning men jag är inte så high på det här med bloggande än, OK!? Ha överseende. Tack.
Kommentarer
Trackback
