Att komma hem, typ.

...och att all stress skulle hinna ikapp till slut.

 

Jag har åkt på jordens jävla förkylning med feber och rethosta som acessoar. Hemma från jobbet och allt det där, sjukt trist. Men men, jag kommer fortfarande ha tid kvar att fixa allt så jag är inte så jätteledsen för det. Längtar bara så otroligt mycket tills jag är framme. Alltså det pirrar i mig. Snart är mitt liv spännande igen, haha!

 

Läste nyss en gammal blogg jag o en polare skrev från att vi var 21 till 22 eller nåt sånt och insåg att jag faktiskt inte tror att jag någonsin varit redo för en sån här flytt förrän nu.

 

Fick mitt schema för nya jobbet också igår, fattade tyvärr inte riktigt vad mina arbetstider är men det känns fint ändå. Nu är det liksom settled, tjooo :) Har drömt om nya jobbet, iofs lite skumme feberdrömmar men ändå.