Like a rolling stone

Allt går så fort när man väl sätter igång.
 
Nu är så gott som allt påbörjat inför resan, båda jobben är notifierade om att jag ska åka, har hört av mig till en intresserad hyresgäst som ska komma o kolla på måndag, har bokat tid för att skaffa nytt pass, avslutat gymkortet, alltså egentligen är det inte så mycket kvar förutom att typ packa, sänka gränsen på mitt nuvarande mob-abonnemang (jag planerar att ha kvar mitt svenska nummer ifall det inte visar sig helt meningslöst), försöka klura ut hur jag skall adressändra samt boka biljett och fixa det som kan fixas först där nere (typ NI-number, bankkonto och mobilnummer där).
 
Det enda som ger mig lite panik är att jag inser att jag verkligen inte kommer ha tid att träffa alla vännerna. Redan nu är mina kvällar fullbokade i nästan två veckor framöver. Jag har inget emot det egentligen, men jag är så rädd att jag när jag sitter på planet kommer att ångra att jag inte tog mer tid till familjen. Vanligtvis brukar vi ses rätt spontant och nu bokas ju tiden upp rätt snabbt så tid för impulsivitet finns inte.
 
Herregud vilket gnäll va. Var i alla fall hemma hos underbara Ella igår och myste med henne och familj. Hon är en människa som det är otroligt skönt att träffa, för hon lyssnar verkligen. Man får prata till punkt och då inser man plötsligt en massa saker. Grejen är också den att vi inte hinner ses så ofta, och det är såklart synd men på ett sätt även bra för då märker man verkligen hur mycket som har hänt sen sist. Sist jag träffade Ella var jag t ex rätt nere pga all tristess och rädslan för att fastna. Det var i samma veva jag började tro att resan inte skulle bli av, och Ella var en av de första som talade om för mig att hon trodde att jag skulle behöva det och att jag inte skulle ge upp. Därför var det så kul att kunna berätta för henne att allt går så mycket framåt nu.
 
Sen har hon en fantastiskt söt liten dotter som det såklart är härligt att få mysa med, kanske lite mindre härligt att hon kräktes en rätt imponerande mängd igårkväll så nu sitter man här på jobbet och undrar om/när mitt maginnehåll planerar att göra en egen broadwayshow på jobbtoaletten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0