Att komma hem, typ.

Äntligen hemma!

 

Emellanåt glömmer jag bort hur drygt det faktiskt är att flyga. Jag ställer mig mycket ambivalent i frågan huruvida jag gillar att flyga eller inte och hyser en enorm hatkärlek till det. Å ena sidan har vi ju det uppenbart romantiskt pirrande i att befinna sig i en knutpunkt för så många spännande, exotiska destinationer. Gillar man att stirra på människor (som alla gör, kom igen nu) så har vi den absoluta toppspaningen just på flygplatser då alla hyser en stark känsla av någonting - irritation, förväntan, sorg - och det är så mycket dötid och stillasittande att det är accepterat att stirra. Vad mer kan man gilla med att flyga... en relativt trivsam sterilitet i luften (som man iofs ledsnar på), de ekande ljuden ur högtalarna  och lugnet som ändå råder. Har ni någonsin gått till en bardisk på en flygplats och behövt tränga er fram bland hundra svettiga fyllon? Nä, precis. Allt är väldigt civiliserat.

 

MEN!

 

Samtidigt är det så fruktansvärt DRYGT! Allt detta väntande överallt, att liksom slussas från plats till plats - vänta på flygbuss, köa vid säkerhetskontrollen, vänta på gatenummer, vänta på boarding, köa för boarding, köa inne i planet, köa för att gå ur planet, köa på diverse olika ställen på väg mot utgången, köa vid passkontrollen, vänta på flygbuss igen, OCH SÅ VIDARE, tjatigt, men ni hajar. Är man sen stressad Stockholmare (och numera stressad Londonbo) är det ju som tortyr att inte kunna gå megasupersnabbt pga hasande turister som inte har fattat hur man gör för att INTE blockera en hel bred korridor. Det är jämt så TJATIGT också. Samma tjatiga säkerhetsgenomgång innan lyftning (fast jag minns att jag ansträngde mig så för att hänga med typ första gången jag flög), visa pass två gånger, "Har du laptop eller iPad i väskan?", och så vidare.

 

Jag hann bli sjukt irriterad på vägen hem nu, less på att bara sitta ner och åka. Så JÄVLA gött nu, har precis tagit en dusch och skall väl krypa ner och sova. Har haft en underbar helg i Stockholm som jag skall skriva mer om sen. Nu i efterhand kändes den inte alls så lång som den gjorde igår.

 

Natti.