Att komma hem, typ.

Min landy är datatekniker så ibland kommer lärlingar eller whatev hit och lär sig att lattja med sina manicker eller vad de nu gör, och det är väl fine så länge de sköter sin business och lämnar mig ifred. Men haha nyss blev jag så svensk och irriterad, för landy drog iväg för att fixa en grej och då blev jag kvar här med hans ljunge i några minuter varpå han givetvis ska börja SMÅPRATA med mig och jag är inte någonstans på humör för att småprata, helt ärligt. Sitter liksom i soffan med hörlurar i båda öronen och ser i ögonvrån hur han börjar prata (neeeej) och så måste man plugga ur och försöka vara o-bitchig men det är SVÅRT när man får irriterade frågor som typ varför man inte är intresserad av dataingenjörsteknik (ja, han frågade mig exakt det jag skrev nu) och jag svarar att jag inte är det bara och så ba vad gillar du istället och så ba musik och men det gör väl alla och ja det stämmer säkert  och vad jobbar du med? på ripleys-museet jaha, ett museum?, ja, om konstiga saker, trivs du?, inte direkt, varför byter du inte... och där kom landy tillbaka. Men fattar ni att det var irriterande eller? Hatar när folk ska småprata och så ska de liksom vara lite kaxiga och ifrågasättande och typ försöka få en att, jag vet inte, inse saker och det kanske inte är läge på en måndag? Är allt jag säger. Blää. Den här dagen är verkligen upp och ner. Känner mig lite tom. Vill bara sova.