Att komma hem, typ.

Hej hej,

 

Hur ska jag förklara den här bloggtorkan?

 

Ska jag hålla på som alla Kenzor och Blondinbellor och säga att jag har haft så mycket nu och förlåt alla läsare (just nu är i väl fem-sex stycken och jag tror faktiskt att jag vet exakt vilka alla är), eller ska jag kanske bara säga som det är: Jag har jobbat konstant och hängt runt med mina vänner och haft mysigt istället. Varit hemma och vänt, typ.

 

Men jag mår bra! Är extreeeemt trött som alltid när jag väl kommer hem men jag är lycklig efter en kul vecka och en fantastisk helg!

 

Eller kul vecka och kul vecka... min sjudagars jobbvecka som började förra lördagen har egentligen varit rätt jobbig. Bärjade med en gäst som kom in och avbröt min sälj-pitch med att tala om att jag slösar bort mitt liv (TACK!! Verkligen) varpå jag börjar gråta (på jobbet, TACK!! Verkligen), forstätter med en rätt jobbig kamp för att försöka hålla humöret uppe trots lite sviktande sälvförtroende, avslutas med ett fyllo som attackerar vår fembenta kossa och sen min kollega så jag hysteriskt får kalla på chefen (som ringde polisen, vi fick fylla i incidentrapporter och grejer) men det är ju egentligen bara att skratta åt det. En av mina chefer är rätt härlig, hon har stöttat mig igenom allt det här och vi kunde inte annat än gapflabba när vi till slut sammanfattade all galenskap som har hänt mig. Sen kom dock belöningen flygande i fredags, min älskade, fina, underbara pappa. Åh, jag längtar redan efter dig! Vi möttes upp, kramades länge, länge och det var så overkligt och underbart att få se honom. Vi gick och tog en öl på en pub i närheten av Bethnal Green (pappa tog in på ett superfint och dyrt hehe hotell precis där jag bor, smidigt!), och tog sen bussen till shoreditch för o jaga restaurang. Vi hittade till slut en super-quiet (vilket passade oss bra då ett stökigare ställe hade stört vår catching up) restaurang med italiensk mat, servitrisen var rätt sur men maten god! Efter det var vi helt slut och drog hem.

 

I lördags var det upp och hoppa tidigt! Vi hade massor planerat, och vi hann med följande: London eye (fantastisk vy, lätt värt åtminstone en gång), Oxford Street, lunch i Soho, Oxford Street igen, Afternoon Tea på Soho's Secret Tea Room (utsökt och gömt 40-talsinspirerat ställe med underbara scones och riktigt härlig personal), Ripley's-museet (där vi spenderade typ två timmar utan att ens gå igenom Mirror-mazen och Laser-racet, de två attraktionerna), en snabb whisky, spök-turistbuss (tack Glenn) och till sist middag på en fantastisk skotsk restaurant med supergott käk (anka som var så smarrig att vi båda blev helt häpna) och trevlig personal. Helt slut var vi när vi till sist lyckades ta oss hem igen.

 

På söndagen ville jag visa pappa Brick Lane, ett stråk med gatu-marknad och butiker där ajg brukar gå omkring ganska mycket. Vi tog bussen och tittade runt ett tag, pappa köpte ett par UNDERBARA skor till mig som jag ska visa när det blivit lite varmare och jag kan ha dem, och vi hittade en massa coola grejer att kolla på. Sen efter att ha letat ganska länge hittade vi en restaurant som serverade vettig lunch och åt oss mätta. Efter det var det tyvärr bara avsked kvar, fy fan. Lika jobbigt den här gången som när mamma och de åkte. Men underbart var det och jag är så glad att ha fått ha pappa här. Hann även visa pappa var jag bor och presentera min Landlord, så det var kul!

 

Efter att pappa åkt drog jag hem och slängde in en tvätt och hörde av mig till min gamla gymnasiepolare Pauline som jag visste var här. det visade sig att hon hängde just i Brick Lane så jag åkte dit och vi möttes upp vid Liverpool Street Station och det var så himla kul att se henne efter alla dessa år! Vi drog till en sjukt mysig bar och drack drinkar och bondade med den underbara bartendern Silvija Puke, sen shoppade vi loss lite på en sample sale, träffade en amssa skumma men rätt coola människor på Vintage Marketen som höll på att stänga ner, drog tillbaka till baren för att snylta klart på Happy Houren (goooda drinkar för typ inte pengar alls), för att efter ett bra tag dra in till Piccadilly Institute och möta upp min arbetskompisar som var ute och firade St Patricks day. Alla var rätt fulla men det var kul ändå, vi dansade och hade kul tills stället stängde och vi slussades vidare till nästa ställe som tyvärr sög pga otrevlig personal så jag och Pauline tog oss till hennes hotell (taxiresan var helt magisk, helt plötsligt börjar chaffisen ge oss värsta guidade turen genom London med underbar London-accent och spännande historier som utspelat sig här och var, otroligt fascinerande bonus på den!) för att sätta på nån riktigt skum film som vi inte förstod oss på och till sist somna in. Morgonen efter fick jag en nybörjarkurs i DJ-ning (fick lite försmak för det!), sen gjrode vi oss i ordning och gick och åt frukost på ett mysigt ställe i närheten. Sen var det dags för mig att jobba så vi sa farväl och jag sprang mot undergrounden. Det var konstigt att jobba som vanligt efter en sån underbar helg och lite drygt för det regnade in och mina fötter blev blöta och själen matt men det var kul att skvallra med kollegorna om gårdagen och skönt att nu få komma hem, blogga och snart kallar sängen. Imorgon ere möte på jobbet, sen kanske möte med en bekant om lite olika saker och sen ska jag träffa Andy och vi ska skriva vidare på våra låtar äntligen!! Puh. Ni som orkade läsa ända hit, skriv "Djungelvrål" i kommentarsfältet för jag har så svårt att tro på att någon faktiskt pallade haha sova nu natti