Att komma hem, typ.

Usch, nu känns det tungt alltså. Inte pga att det var så få som kom i lördags, det känns ok nu, folk har bett om ursäkt och jag har väl insett att jag är lite överkänslig för saker just nu också. Det är väl inte hela världen egentligen. Just nu är det separationsångest som bor i mitt bröst. Fyfan för att behöva säga hejdå till folk. Fyfan för att behöva lämna. Jag får helt enkelt tänka på min fina familj och mina vänner i Sverige som jag ju faktiskt längtar efter så att jag nästan går sönder.

 

Idag är sista dagen på jobbet också, så det är väl det som spökar lite. Jag trodde jag skulle känna mig lite glad över det men det gör jag inte, haha. Det känns bara konstigt.

 

Jaja. Nu är det bara att fokusera och köra. Försöka ha så kul som möjligt. Tänk på mig om ni läser <3